Mordet på Olof Palme – av Anders Leopold – DEL 9 avslutning – DE MISSTÄNKTE ATT SYDAFRIKA LÅG BAKOM MORDET

I Granskningskommissionens betänkade 1999 citeras en promemoria från Sverker Åström, FN-ambassadör och kabinettsskreterare vid UD:
”Motivet måste alltså vara utomordentligt starkt, så starkt att man även var beredd att ta en viss, låt vara begränsad, risk för upptäckt. Var kan man finna motiv av sådan intesitet? Två möjligheter skulle kunna vara tänkbara; Sydafrika och antikommunistiska extremister i och kring USA.”

Den 5 mars 1986, alltså så tidigt som veckan efter mordet,får spaningsledaren Hans Holmér ett brev av författaren och sydafrikakännaren Per Wästberg. Denne ville påminna om den visserligen avlägsna möjligheten att mordet på Olof Palme skulle kunna ha planerats av Sydafrika och att Olof Palme fredagen före sin död under Folkriksdagen fördömt Sydafrika ”fränare än någonsin”. Han tillade att Olof Palme i Sydafrika ständigt utmålats som ”landets värsta fiende i väst” och att Sydafrika legat bakom flera mord på motståndare, bl a det uppmärksammade mordet på Ruth First, vän till Olof Palme.

Ett lite skrämmande bevis på hur Palmeutredningen (PU) misshandlat en del tips de fått följer här.
Ur Granskningskommissionen (GK) SOU 1999:88:
”I ett kompletterande brev till Hans Holmér daterat den 6 mars 1986 tog Per W(ästberg) särskilt upp den sydafrikanske ”mästeragenten” Craig W(illiamson) som infiltrerat IUEF (International University Exchange Fund). Per W skrev att Craig W för någon månad sedan meddelat att han avsåg att lämna sin höga post inom säkerhetspolisen för att ”ägna sig åt privat verksamhet”. Hans Ölvebro (spaningschef) har inför kommissionen uppgett att dessa brev inte kom att registreras i PU förrän efter 1989 (!) eftersom handlingarna blivit ”liggande i någon av de tidigare chefernas kassaskåp”. Hösten 1996 – över tio år efter det han tog kontakt med PU – hördes Per W ingående om sin kännedom om Sydafrika.”

Den 6 mars 1986 nämnde f d ambassadören och kabinettssekreteraren Sverker Åström i en promemoria enligt GK som ett möjligt alternativ till de som hade ansvaret för mordet på Olof Palme att Sydafrika kunde tänkas ligga bakom.
Den 10 mars 1986 – alltså bara en och en halv vecka efter mordet – samtalade Sverker Åström med en sydafrikaexpert om Palmemordet. Det finns också en promemoria som redovisas av GK i vilken Sverker Åström gör följande redovisning:

”Han utvecklade utförligt att Palmes person och Sveriges politik av den sydafrikanska regimen sedan länge måste ha uppfattats som ´an enormous threat´ (ett enormt hot). Palme påverkade andra västländer i riktning mot hårdare tag mot Sydafrika. Gång på gång ´skammade´ han dem att göra gester som de egentligen inte ville göra… Hans uppträdande på socialistinternationalen i Arusha och nu senast hans behandling av Oliver Tambo på ´folkriksdagen´ i Stockholm måste ha varit utomordentligt irriterande och besvärande för Pretoria.”

Granskningskommissionen sammanfattar Sverker Åströms sagesmans framställning så här:
*att Sydafrika haft utomordentligt starka skäl att undanröja just Palme;
*att Sydafrika har alla resurser, jämte erforderlig hänsynslöshet, för att göra det;
*att Sydafrika har allt att vinna på att inte yppa sig – att vi inte har någon hjälp att vänta från underrättelseorganisationer i länder som England och USA, vilka nära samarbetar med BOSS (Bureau of State Security – säkerhetspolisen) och ´Special Bransch´. Om någon sydafrikansk grupp är skyldig kan den rentav anse att den gjort ´a service to the West´.”

Den 11 mars 1986 sammanträffade Sverker Åström och en utredningsman från stockholmspolisens våldsrotel med Abdul Minty, en anti-apartheidaktivist med specialkunskaper om Sydafrikas vapenhandel.

Ur GK:s Enskilda uppslag:
”Han uppgav att han mycket väl kunde tänka sig att sydafrikanska agenter låg bakom mordet på Olof Palme… Han nämnde också att det i Sverige skulle finnas en rörelse som stödjer den sydafrikanska regimen, VAT – Victims Against Terrorism (ANC var i det vita Sydafrika en terroristorganisation).

Den 12 mars 1986 skrev dåvarande FN-ambassadören Anders Ferm en promemoria till Palmeutredningen.
GK enskilda uppdrag:
”… att Sydafrika hade motiv att mörda Olof Palme, eftersom denne trappat upp kritiken mot apartheidregimen i Sydafrika och därför stod som en symbol för motståndet. Sverige hade t ex givit stöd till Lesotho genom att sända rådgivare som användes i förhandlingar med Sydafrika. Sverige hade på så sätt förhandlat ”bakom skynket”.
Lars-Gunnar Eriksson var chef för IUEF i Geneve som bidrog ekonomiskt till ANC:s frihetskamp i Sydafrika. Han var något av den svenska regeringens och Olof Palmes förlängda arm i kampen mot apartheid. Fram till sin död 1990 var han övertygad om att apartheidregimen under PW Bothas ledning planlade och genomförde mordet på Olof Palme.

(Materialet i denna miniserie är hämtat från min websida http://www.leopoldreport.com som skapades 1998 och i huvudsak handlar om mordet på Olof Palme. Den uppdateras inte längre).

Mordet på Olof Palme-av Anders Leopold DEL 8- ”The Swedish tree will be felld… tell our friend Bush”

Det svenska trädet… Palmen, ska fällas, tala om det för vår vän vicepresident Georg Bush.
Jag är ganska övertygad om att det var så här det började på den långa vägen fram till skotten på Sveavägen i Stockholm. Allt utgick från vicepresident George Bush och Reagan-administrationens befogade oro, att FN:s fredsmäklare Olof Palme i kriget Iran/Irak skulle avslöja den illegala vapenhandeln med Iran, vilket skulle ha störtat Reagan-administrationen. Det som kom att kallas Iran/Contras-affären.
”Operation Tree” avslöjades av Barbara Honegger, som var journalist och informatör nära Ronald Reagan i Vita huset. Det kallades ”telegramspåret” och det här är i korthet inledningen.
Det nämndes första gången i ett radioprogram i USA av en anonym informatör som påstod sig vara f d CIA-agent och visste att vicepresident Bush låg bakom mordet på FN:s fredsmäklare, den svenske premiärministern Olof Palme.
Det var så uppseendeväckande att det gick ut via nyhetsbyråerna över hela världen. Men censurerat.
Telegrammet så som det publicerades i svenska media fick ordalydelsen:
”Det svenska trädet skall fällas. Hälsa vår vän!”
Vem var vår vän?
Vi var många som ställde den frågan. Få fördjupade sig i detta spår – det blev ganska snabbt en sorts kuriositet i Palmeutredningen.
Men telegrammet, så som det citerades av informatören ”Y” för Barbara Honegger, formulerades enligt henne så här:
”DET SVENSKA TRÄDET SKALL FÄLLAS… HÄLSA VÅR GODE VÄN BUSH!”
Barbara Honegger sa i en timslång telefonintervju med mig för drygt tio år sedan att hon inte blev förvånad över att nyhetsbyråerna censurerade bort namnet.
– Jasså, namnet togs bort. Det är ju förklarligt. Jag visste inte då vem ”Y” var. Men jag hade med min insyn i verksamheten så stor möjlighet att kontrollera hans uppgifter att jag ansåg att en del av det han sa var trovärdigt. Men jag tro jag var den enda inom världens media som kände till bakgrunden, därför var namnet Bush en våldsam utmaning som media inte kunde ställa upp på. När det gäller telegrammet är jag osäker. Det gick ju gick inte att spåra.
Idag vet vi vem ”Y” var. Nämligen en professionell desinformatör med flera namn: Oswald LeWinter och Ibrahim Razin var de mest kända. Och som informationssvindlare störde han Palmeutredningen vid flera besök i Sverige genom att informera om en blandning av sanningar och lögner. Men var Telegramspåret en lögn eller en sanning?
Hela den nästa osannolika historien går att läsa på http://www.leopoldreport.com/Surprise.html