FRA-lagen är olaglig

18 juni 2008
FRA-lagen är olaglig
I Regeringsformen som är en av Sveriges grundlagar står det i andra kapitlet, paragraf sex:
”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot… undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.”

Kan det sägas tydligare? Riksdagen kan inte skapa lagar som strider mot våra grundlagar. För att en svensk grundlag skall ändras krävs två likalydande beslut (vilande och slutligt) av riksdagen, och mellan besluten måste det ha hållits allmänt val.
Det är mot denna grundlag den nya FRA-lagen strider. Det handlar om avlyssning av svenska medborgare utan brottsmisstanke. Det är ett övergrepp utan motstycke i svensk politik.
Visserligen försågs signalspaningslagen efter en enorm proteststorm från svenska folket med tillägg som innebär att FRA – Försvarets radioanstalt, den svenska militära underrättelsetjänsten – skall övervakas noggrannare än det från början var tänkt.

Men lagen är åndå helt grundlagsstridig. All kabelburen data- och telefontrafik som passerar Sveriges gränser skall övervakas. Alla personer som inte är misstänkte för brott riskerar att få sina mejl, SMS, fax och telefonsamtal kontrollerade. Något diffust anses detta vara nödvändigt för att FRA ska kunna vaka över oss och förhindra terrorister att gå till angrepp.

Men det är skillnad på begrepp som att vaka över oss och övervaka oss. Visst kan man tänka sig att det finns ett yttre hot mot Sverige i vissa sammanhang, men det står inte i proportion till lagens ingrepp mot den personliga integriteten.

FRA har under flera år utan stöd i lagen övervakat teletrafiken. Det är så många underrättelsetjänster – CIA i USA t ex – arbetat ända sedan andra världskriget. Men trots det fick de sitt Pearl Harbor och 11 september. Det är alltså naivt att tro att terrorister inte på olika sätt kan undvika signalspanarnas ögon och öron. Så det lagen i första hand ställer till med är oro och osäkerhet hos landets egna medborgare. Och hemlig övervakning.
Vi vill inte ha CIA i Sverige

Ända sedan Sovjet var en av de två supermakterna har svenska FRA varit en sorts sambandscentral. Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och KGB och den amerikanska underrättelsetjänsten CIA kunde inte förhandla med varandra. Man höll kontakt genom FRA och det finns dokument som visar att den kontakten satte stopp för allvarliga konfrontationer.

Nu finns inte Sovjet längre. Men det gör CIA. Och USA befinner sig i krig – inte bara mot terrorismen utan också mot en annan nation som förfogar över världens största oljetillgångar.

Man kidnappar misstänkta terrorister i olika delar av världen – även från Sverige – och placerar dem som fångar utan några som helst juridiska eller mänskliga rättigheter i Guantánamo-basen på Kuba. I hemliga fängelser i världen placerar man människor som utan bevis på delaktighet i terroristhandlingar utsätts för tortyr.

Man bygger dessa överfall på ofta oskyldiga människor på underrättelser från olika håll. FRA är och förblir en av CIA:s viktigaste informatörer i Europa. FRA kommer med den nya lagen att kunna avlyssna oss på alla plan och personer som vi inte i demokratisk ordning tillsatt eller har kontroll över kan vidarebefordra uppgifter som leder till ingripanden som strider inte bara mot svensk lag utan också mot de mänskliga rättigheterna.

Den borgerliga regering som i dag styr Sverige, inte helt utan misslyckanden, drev igenom detta lagförslag med en partipiska som inte ens socialdemokratin under alla dess regeringsår hade motsvarighet till.
Det blir vår uppgift att se till att de politiker som åsidosatt svensk grundlag och agerat på ett ovärdigt sätt i en demokratis styrande församling medverkat till lagförslaget för all framtid skall dömas ut.

Därför publicerar vi här på Leopold Report namn och mailadresser till de personer som står bakom lagförslaget. Protesten kommer att hållas levande fram till valet 2010.
Anders Leopold
ansvarig utgivare av
nättidningen och databasen
www.leopoldreport.com
18 juni 2008

Mockfjärdsvapnet inget Palmevapen

10 juli 2008
(uppdaterad 14 juli 2008)

Mockfjärdsvapnet – Palmevapnet. Än en gång.

Att Expressen i det som vi journalister kallar sommartorkan drar ett varv till med det gamla rostiga vapnet från en bankkupp i Mockfjärd 1983 är på sitt sätt förståeligt. Det är helt i denna tidnings stil att föra sina läsare bakom ljuset när det gäller Palmemordet.
Men att Palmegruppen med Stig Edqvist i spetsen fortsätter på detta fullkomligt omöjliga och dessutom osannolika spår är obegripligt.
Ska vi ta det här en gång till? Bara för att ni som eventuella läsare av Expressen inte ska bli helt bortkollrade.

Den 27 oktober 1983 rånar tre män en bank i Mockfjärd. En 61-årig man skjuts i benet när han förgäves försöker ingripa. De tre rånarna passerar sjön Djursjön inte långt från Leksand och en av dem kastar ut vapnet i sjön. Om detta råder ingen som helst tvekan.

Den 20 november 2006 – 23 år senare – hittar dykarna Benny Gustafsson och Ove Jansson från Dykbolaget på Åland AB en rostig revolver av märket Smith & Wesson kaliber 357 Magnum i ett ruttet läderfodral. De har då i tre timmar, på uppdrag av Expressen som fått ett hett tips om Palmevapnet – avsökt ett område i ett solfjäderformat mönster på en sträcka av cirka 100 meter. Trots att det inte går att bevisa så är alla överens om att detta är det s k Mockfjärdsvapnet. Jag instämmer för ordningens skull.

Men det upphittade vapnet kunde alltså inte ha använts vid mordet på Olof Palme den 28 februari 1986. Det var både utredare och åklagare och experter ense om. Då. Och OM det var mordvapnet – vilket alltså var möjligt om personer som låg bakom Palmemordet återvände till Djursjön några år senare, hittade det någonstans i dybottnen, rengjorde det och så småningom satte det i händerna på Christer Pettersson som sedan efter mordet åkte till Djursjön och kastade i det på samma ställe som rånarna – så kan det aldrig i det rostiga tillståndet kopplas till de upphittade kulorna. Det var och är både FBI i Connecticut, USA, och tyska Bundeskriminalamt i Wiesbaden överens om.

Så saken är klar. Lägg ner spåret. Lämna det desperata sökandet och fortsätt på andra spår. Internationella, t ex. Ja men tänk själva: en av rånarna letande i sjön på dybottnen utan dykardräkt och andra hjälpmedel…

Men så är det alltså dags igen.
Expressen har snappat upp att ett korrosionsinstitut i Stockholm på Palmegruppens uppdrag granskat rosten på Mockfjärdsvapnet. Jag citerer seniorforskaren Tor-Gunnar Vinka på Swerea Klimab:
-Revolvern är väldigt ojämnt korroderad. Jag har angivit hur länge jag bedömer att den legat där, jag anger ett troligt tidsspann.

Vilket tidsspann? Inte en enda uppgift lämnas. Ändå manipulerar nu tidningen läsaren och kastar utan någon som helst källa ut följande:
”… analysen från Korrosionsinstitutet visar att Mockfjärdsrevolvern inte kan ha legat i vattnet under alla de 23 år som gick från postrånet 1983 och fram till att Expressen hittade vapnet hösten 2006.”

Inga dokument, inga kommentarer. Inte ens en hänvisning till ”en källa närstående Palmeutredningen”.
Det är detta som är en så bedrövlig och förljugen journalistik som Expressen och även Aftonbladet mestadels bedrivit ända sedan jakten på den nu avlidne A-lagaren Christer Pettersson kom in i handlingen i Palmeutredningen.

Men se upp! Tidningen smyger in en kommentar av spaningsledaren Stid Edqvist som ska få läsaren att tro att detta är en bekräftelse. Vad säger han då?
-Men vi fick ett väldigt klart och tydligt svar av Korrisionsinstitutet… vårt intresse för Mockfjärdsrevolvern kvarstår.

En av de tre rånarna, yrkeskriminelle Pekka, säger i ett förhör 1997, mitt under den värsta Pettersson-jakten, att han haft Mockfjärdsvapnet i sin besittning ända fram till 1985 då han sålt det till Christer Pettersson. Säger han alltså elva år efter mordet trots 50 miljoner i tipspengar om mördarens fälls. Pettersson uppger i intervjuer för radio och TV och vissa tidningar, dock inte Expressen och Aftonbladet, att han aldrig hållit i ett skjutvapen. Två trovärdiga killar att spinna en utredning kring som rör mordet på Sveriges statsminister.

Vad Expressen försöker inbilla sina läsare utan att på någon punkt kunna styrka detta är att Korrosionsinstitutet kommit fram till att revolvern inte legat i vattnet från 1983. Man ska tydligen kunna avläsa att den inte legat i vattnet i 23 år utan bara i 20 år. Uppgiften finns alltså inte bekräftad – sannolikt därför att den är osannolik.

Vad vet vi faktiskt? Jo, att vapnet kastades i sjön tre år före mordet på Olof Palme (och alltså inte fanns hos Pekka under följande tre år) och fiskades upp 23 år senare. Vad är det då som måste ha hänt? Jo, någon i rånargruppen har återvänt till Djursjön och plockat upp vapnet. Hur i himlens namn lyckades han hitta det utan att anlita t ex ett dykbolag från Åland? Därefter har det alltså rengjorts och satts i stånd innan det sålts till Christer Pettersson. Pettersson skjuter Palme med denna revolver och… jaha, nu blir det svårt. Reser knarkande och supande Pettersson till Djursjön utanför Leksand och dumpar det på samma ställe som rånarna? Eller tar någon av rånarna tillbaka vapnet och åker till Djursjön och dumpar det på samma ställe som tidigare.

Eller har Expressen på något sätt…

Låt mig säga så här: det är ovärdigt en utredning av mordet på Sveriges statsminister att ens försöka svara på de här frågorna. Det räcker med att en kvällstidning lurar läsarna att försöka göra det.

Och förresten, lägg märke till följande: inte en enda annan tidning, inte radio, inte TV nämner ett ord om Expressens sensationella uppgifter. Det är precis som vanligt. Och några dagar senare är artikeln borta från Expressens nätupplaga. Där kan man söka på vissa specialsajter, som t ex Jönssonligan och Morden i Midsomer, men inte någon specialsajt om mordet på Sveriges statsminister. Inte ens under rubriken Olösta mord går det att hitta Palmemordet.

Anders Leopold