Palmemordet – STARKA VITTNEN AVSLÖJAR DEN MISSTÄNKTE PALME-MÖRDAREN GUNNARSSONS MUSTASCHTRICK – Av Anders Leopold

Jag kallar det mustaschtricket. Kanske det starkaste och mest utpekande av alla indicier som finns mot Victor Gunnarsson. När jag och Börje Wingren under ett års tid gick igenom hela förhörs- och vittnesmaterialet om VG för att skriva boken ”Han sköt Olof Palme” (Tidens förlag 1993), plockade jag ut varenda detalj ur vittnesmålen som avslöjade en gärningsmans förvandlingstrick – det klassiska men omvänt; att efter brottet låta skägg och mustasch växa fram. VG rakade av sig sin väl markerade och välkända mustasch lite före mordveckan. Han hade stark skäggväxt och lät den växa ut till full mustasch när det var dags för konfrontationer. Det skapade förvirring och till och med uteslutning av vittnet. Victor Gunnarsson nekade till att ha rakat av sig sin mustasch.
Alla vittnen hade på olika sätt umgåtts med Gunnarsson och var välbekanta med hans svarta mustasch.
Det första av två förhör med Victor Gunnarsson om mustaschen inleddes klockan 13.53 den 14 mars.Förhörsledaren Börje Wingren (F), Victor Gunnarsson (G). (Inom parentes Wingrens kommentarer).
F: -Victor, vi ska nu gå in lite på andra saker. Jag ska först vidröra din egen person på ett speciellt sätt. Har du på något sätt ändrat utseende någon gång sista månaden genom att ändra frisyr eller skägg och mustasch eller något dylikt?
G: -Nej!
F: -Inte alls?
G: -Nej, mer än att den trimmats… då och då. När jag gick på festen då kommer jag ihåg att jag fixade lite grann, satte på mig lite fina kläder.
F: -Festen var alltså dagen efter, den 1 mars.
G: -Ja, du påminde mig… jag hade glömt att det var just då.
F: -Då vill jag säga så här att jag har fått uppgifter från olika personer som har sett dig veckan innan den 28 februari.
G: -Det är det säkert.
F: -Och de påstår att du rakat av dig din mustasch, vad säger du om det?
G: -Det måste väl vara fel, det kan jag inte tänka mig att jag har rakat av mig mustaschen…
F: -Dessa människor som har lämnat de här uppgifterna till mig, dom ljuger alltså?
G: -Ja, det måste dom göra.
F: -Dom måste ljuga?
G: -Ja.
F: -Kan det vara så att den var nerklippt… så att det bara kunde påminna om att du var skäggig?
G: -Jag har haft skägg nästan varenda dag i skolan och även mustasch… tillräckligt kraftig. Ni kan fråga mina elever.
(När jag läser protokollet nu, ser jag att jag verkligen ger honom en ärlig chans. Om han gjort något med sin mustasch kunde han ju gripa det här halmstrået, att han i alla fall hade klippt ner den så att det ungefär såg ut som skäggstubb. Men han tar inte den chansen. Och som sagt,
han nekar till att ha rakat av sig mustaschen.)
F: -Vi frågar bara dig nu om det här. Kan den ha varit så pass nerklippt, din mustasch?
G: -Nej, nej!
F: -Det har den inte varit?
G: -Nej… annars fråga eleverna i så fall.
F: -Du vidhåller att du har haft samma mustasch hela tiden, mer eller mindre än en månad?
G: -Ja, det är sant! Det är det vi har gemensamt, du och jag.
(Victor Gunnarsson syftar här på min mustasch som inte är lika mörk som hans och kanske inte lika omfångsrik. Gunnarsson nekar till att ha rakat av sig sin mustasch. Trots att jag redan från början talar om att jag har vittnen som sett honom utan. Skyldig eller oskyldig, i det här läget borde han inse att det är riskabelt att ljuga. Han kan ju inte veta hur bra vittnen jag har. Och han kan inte gärna åberopa eleverna som vittnen eftersom de var lediga den veckan.
Men han blånekar. Precis som med den tecknade gravstenen på tidningen vid hans säng.
Och nu går vi till förhöret med Gunnarsson den 28 april. Han har under en dryg månads tid varit ute i frihet och hela tiden genom massmedia blivit påmind om sin fortsatta huvudroll i spaningarna efter Olof Palmes mördare. Han måste ha haft sinnena på helspänn när han ställdes inför förhörarna, kriminalinspektör Christer H Sjöblom och kommissarie Åke Svensson. Närvarande som Gunnarssons försvarare var som vid tidigare förhör advokat Gunnar Falk.)
F: -Nu frågar jag en sak vidare och det är om mustaschen du har. Har du vid något tillfälle kring den här tiden rakat av dig den?
G: -Nej.
F: -Eller förändrat den i storlek?
G: -Nej, inte märkbart. Jag brukar trimma den ibland om jag går på ett kalas eller sådär, så att den ska se lite snyggare ut. Man tar kanske på sig lite snyggare kläder någon
gång ibland… inte alltid. Ibland tar man på sig den här kostymen som jag har i dag.
F: -Men mustaschen har du i stort sett haft oförändrad?
G: -Ja, sedan jag var 15 år, tror jag. 15 år alltså.
(Vi har nu Victor Gunnarssons egen försäkran om att han inte rakat av sig sin iögonfallande mustasch utan haft den i åtminstone 15 år. Jag går nu till de personer som jag åberopade när jag för Gunnarsson påpekade att det fanns de som sett honom utan mustasch.
Det första vittnet är ML. Det är en kvinna som i oktober 1985 på restaurang Tjuren Bravo i Hallunda träffade en herre som kallade sig Vic Gunnison. Ur förhörsprotokollet:

ML besökte restaurangen tillsammans med sin väninna M. Mannen kom fram till dem och bad att få slå sig ner. Han talade engelska och sa att han var ‘movie-maker’ och arbetade för ABC-TV i New York. Han gav dem sitt telefonnummer och bad dem höra av sig.
ML blev nyfiken på honom eftersom hon misstänkte att han inte var den han gav sig ut för att vara. Hon ringde honom senare samma kväll som de träffades och gick sedan hem till honom tillsammans med M och en jugoslavisk bekant, D.ML stannade hos Gunnarsson i tre-fyra dygn, och då hon är mycket nyfiken av sig försökte hon ta reda på så mycket som möjligt om Gunnarsson. Hon har själv läst mycket på olika bibliotek, mest reseskildringar, politik och om spioneri. Hon har framförallt läst om CIA och anser sig kunna en hel del om verksamheten. Hon har också själv rest mycket då hon i många år arbetat till sjöss.
Efter en kort tid började hon misstänka att Gunnarsson arbetade för CIA och anser också att hon fått dessa misstankar bekräftade.
(Hennes uppgifter är anmärkningsvärda, kanske lite väl fantastiska,kan man tycka. Men de har ett givet värde: Hon tar själv kontakt med oss den 12 mars klockan 14.30. Det finns ingen publicitet som driver henne till att göra detta. Den kom först med de sena nyheterna i radio och TV dagen efter. Vi återgår till detta med mustaschen.
ML har inte så mycket att säga i detta ämne, det är för henne ointressant jämfört med misstankarna att han arbetar för USA:s underrättelsetjänst.Men för oss är det kortfattade beskedet värdefullt)

ML uppger att Gunnarsson i december månad 1985 talat om att han snart skulle få en revolver. Vidare uppger ML att hon träffat Gunnarsson omkring den 20/2 och att han då hade rakat bort mustaschen.

(Jag förstår om läsaren reagerar på den första av de här två uppgifterna. Men vi kommer naturligtvis tillbaka till detta med vapen. Nu gäller det mustaschen. Ett annat vittne hörs den 19 mars efter ett tips som jag inte närmare kan redogöra för. Vittnet JA är en 47-årig kvinna som berättar att hon torsdagen den 20 februari utsätts för ett närmande av en man som pratar engelska med amerikansk dialekt.)

Han frågade om han fick sitta vid hennes bord. Han presenterade sig som Gunnarsson från Norsborg. Han ville att JA skulle följa med honom men hon fick ingen klarhet i om han menade hem till henne. Han frågade var JA kom ifrån och om sig själv sade han att han kom från Amerika.Han frågade vad JA tyckte om Sverige. Efter en stund frågade han vad hon tyckte om ‘primeminister’ Palme. Hon svarade att hon tyckte han var intelligent. I detta skede av samtalet kom det två män till bordet och hon fick uppfattningen att de kände Gunnarsson.
På JA:s svar på Gunnarssons fråga om vad hon tyckte om Sveriges ‘primeminister’ svarade han: ‘Feruck!'(tokig).
Gunnarsson sa också på engelska: ‘Sweden will be changed soon’ (Sverige kommer snart att förändras). Han utvecklade inte sitt påstående vidare. Männen som kom till Gunnarsson talade tyska. När han talade med dem hade han vänt ryggen mot JA och hon hörde endast orden ‘haben sie’. Männen talade med Gunnarsson endast några minuter sedan gick de tillsammans med Gunnarsson.
Han beskrives: ca 185 cm lång, ganska kraftig över axlarna, välbyggd, mörkblont hår, välvårdad i håret, lagom klippt, vet ej något om ögon, välvårdade jämna tänder, smårutig skjorta, möjligen i ljusblå färg, kavaj som ser ut som tweed men utan att vara det, svart med lite grått i, vet inget om byxor eller skor. Han var slätrakad.

(Båda kvinnorna säger att de träffade den man som de identifierar som Victor Gunnarsson omkring den 20 februari, en vecka före mordet. ML, som sett honom med mustasch under de tre-fyra dygn hon bott hos honom, har all anledning att märka att han rakat bort den. JA som aldrig tidigare träffat honom konstaterar bara som vid en normal signalementsbeskrivning att han var slätrakad.När hon efter förhöret ska identifiera honom bland tio fotografier pekar hon med tvekan ut nummer 10. Gunnarsson är nummer 7. På bilden har han sin mustasch vilket förvirrar henne. På s sätt förstärks faktiskt hennes vittnesmål.
Vi flyttar oss fram till dagen före mordet. Då skulle Victor Gunnarsson ha ett sammanträffande med juristen TL på Röda korset klockan 21.00 på Östermalms T-banestation. De hade bestämt att gå ut och ta en öl tillsammans med en libanes för att diskutera dennes möjligheter att få sin syster till Sverige. De skulle träffats redan den 31 januari, men Gunnarsson kom aldrig till det avtalade mötet. Därefter fick TL på Röda korset kontakt med libanesen MM och lovade att försöka hjälpa honom.
I början av februari blev TL hembjuden till MM och hans mor i Norsborg. När TL kom dit träffade han för första gången Victor Gunnarsson.
Kriminalinspektör Ulf Norlin och polisassistent Lennart
Gustavsson hör TL.)

TL uppger att han i slutet av januari 1986 blev hembjuden till MM på middag och där träffade han Gunnarsson. Han uppger att han lade märke till Gunnarssons utseende och att han hade mustasch. Han tyckte att ögonen verkade vara endera som att han var påverkad eller att han var fanatisk på något sätt.Gunnarsson tog senare telefonkontakt med TL och frågade om de kunde gå ut och ta en öl tillsammans någon kväll. De bestämde torsdagen den 27/2. Torsdagen den 27/2 kom MM och Gunnarsson upp till TL:s kontor på Röda Korset, klockan var omkring 14.00. Gunnarsson omtalade då att han inte kunde följa med ut på kvällen och mötet blev inhiberat. TL uppger att Gunnarsson saknade mustasch och verkade
nervös och var spänd.

(Den vikarierande juristen på Röda Korset noterar att Victor Gunnarsson i slutet av januari hade mustasch. Vid mötet dagen före mordet på Olof Palme uppträder Gunnarsson nervöst – och saknar mustasch. Detta vittne är lika övertygande som de två tidigare.
Mot Victor Gunnarssons nekande har vi nu tre vittnen som träffat honom utan mustasch en vecka före mordet och dagen före och som säger att han saknade mustasch.
Vi går nu till morddagen den 28 februari. På Café Chopin på Stureplan sitter studerande MB tillsammans med en kamrat. Klockan är omkring 17.00, när en person dyker upp i dörren iklädd en nästan knälång jacka av militärtyp. Enligt MB förmodligen med kapuschong.
MB känner omedelbart igen mannen i den gröna jackan. Det är Victor Gunnarsson. De läste tillsammans en kurs i svenska för invandrare på Stockholms universitet under 1984. MB har mycket gott minne av Gunnarsson, den alltid i olika sammanhang våldsamt pratsamme.)

Gunnarsson berättade vid något tillfälle att hans pappa bodde i USA och var VD för ett stort företag därstädes. Gunnarsson pratade alltid svenska med amerikansk accent.
Han berättade också att han rest jorden runt flera gånger. Den kurs de gick tillsammans varade två veckor. MB har inte träffat Gunnarsson förrän han dyker upp på Café Chopin.
Han står kvar i dörren hela tiden. När MB tittar upp och möter Gunnarssons blick, så verkar denne först besvärad. Gunnarsson börjar emellertid prata osammanhängande nonsensprat. MB kommer inte ihåg vad Gunnarsson sa förutom att han frågade om en bok och om den fanns på Hedengrens bokhandel som ligger alldeles bredvid Café Chopin. MB är inte säker på att Gunnarsson kunde placera honom och var de träffats tidigare. Han pratade dock med MB som om de vore gamla bekanta. Gunnarsson stod kvar i dörren i ca 1 minut. Han gick därefter långsamt därifrån.
MB kommer ihåg Gunnarsson som en mycket glad och pratsam person. Nu såg emellertid Gunnarsson nerkörd ut. Han hade skäggstubb i hela ansiktet. Han hade inte mustasch som MB kom ihåg att han haft förut. Han verkade bekymrad och nertyngd av något.
Gunnarsson var vid tillfället iklädd en jacka som gick ner på låren. Jackan var av militärtyp, grön med stora fickor. MB vill minnas att det var en kapuschong på jackan.

(Ingen kan avfärda detta vittne lika litet som de tre tidigare. Det är ett vittne från morddagen, som gör sin observation drygt sex timmar före mordet. Victor Gunnarsson har skäggstubb men ingen markerad mustasch.
Så har vi servitören SO på Mon Cheri, ännu ett vittne som är välbekant med Victor Gunnarssons utseende sedan ett och ett halvt år och alltid tidigare sett honom med den svarta mustaschen. Han säger detsamma som Gunnarssons klasskamrat på Chopin:

Gunnarsson hade skäggstubb men ingen mustasch.

(Och det rör sig om någon timme före mordet. Jag anser att detta är något av det viktigaste i materialet mot Victor Gunnarsson. Han använder sig av mustaschtricket för att förändra sitt utseende inför det planerade attentatet någon gång under sin lediga sportlovsvecka.
Vi vet att han rakat av sig mustaschen – men han nekar. För att fullfölja tricket gäller det att omgående efter den avslutade operationen markera mustaschen igen. Med mörk och kraftig skäggväxt syns den redan efter något dygn och folk som är vana vid att man har mustasch reagerar sannolikt inte. Särskilt om man ser till att vara välrakad i övrigt. Men det tar tid innan den blir frodig igen.)

Den 5 mars träffade den kubanske invandraren ME Victor Gunnarsson på perrongen i förorten Fittja. Det var tredje gången på ett par månader som ME hade kontakt med Gunnarsson. I en passus i förhörsprotokollet står det:
Han (Victor) verkade nervös. Mustaschen, den kraftiga som han hade haft tidigare, var nerklippt.

(Dessa vittnen vederlägger Victor Gunnarssons påstående vid två förhör och på direkta frågor att han inte någon gång under de senaste 15 åren rakat av sig sin mustasch.)

Gemensamt hade jag och Börje Wingren samma inställning:
Det är givetvis inte vittnena som ljuger utan Gunnarsson själv. Han kan inte medge att han rakat av sig mustaschen, då spricker hela hans mustaschtrick. Han kan ju heller inte veta om det finns något vittne som sett mördarens ansikte utan mustasch. Hans nekande trots denna förkrossande vittnesbevisning är livsviktig för honom. Skulle han medge att han kort före mordet på Olof Palme rakat av sig mustaschen är det ett halvt erkännande. Det vet han.
Den avrakade mustaschen och den jämntjocka skäggstubben tyder på att han noga planerat att dölja sitt normala utseende inför det attentat han troligen tillsammans med en grupp (flera telefonsamtal på Mon Cheri och intilliggande biografen Saga timmarna före mordet) tänkt iscensätta någon gång under sin lediga sportlovsvecka.
Och för att ingen över huvud taget i nattmörkret ska kunna se hans ansikte använder han sig av pilotjackan. Han kan dra kapuschongen över huvudet och knyta till den. Det mörka, skäggstubbiga ansiktet inneslutet i en kapuschong ska ingen kunna identifiera i nattmörkret. Därför hämtar Gunnarsson jackan från en källarlokal, där den efter hans senaste flyttning legat nerpackad hela denna ovanligt kalla vinter.
Han hämtar den dagen före mordet på statsminister Olof Palme.

Annonser