Palmemordet – EN GRAVSTEN TILLÄGNAD PALME HADE RITATS PÅ EN TIDNINGSSIDA SOM LÅG VID GUNNARSSONS SÄNG

Vid åttatiden den 12 mars hämtades Victor Gunnarsson i sin lägenhet för andra gången, fyra dagar efter det han släppts efter ett första förhör. Senare på dagen anhölls han för mordet på Olof Palme som skäligen misstänkt gärningsman.
Vid husrannsakan fann man bland annat en mängd Palme-fientliga skrifter med tjocka understrykningar.
Men intressantaste var fyndet på golvet intill Gunnarssons obäddade säng: en amerikansk tidning på vilken en gravsten ritats med grön tuschpenna. På stenen satt en fredsduva och mitt på stenen en påhittad text under ett stort P, som i Palme och längst ner en rad med blommor.
Följ med på förhöret när han får frågor om teckningen. Han blånekar envist, kände inte ens till den. På våldsroteln ansåg man utan minsta tvivel att detta var en gravsten tillägnad Olof Palme.
Teknikerna hade samlat ihop ett 50-tal pennor i Gunnarssons lägenhet men hittade inte den gröna tuschpennan förrän de gått igenom alla skåp. Den låg längst in ett sådant i tamburen. Så här reagerar och svarar Victor Gunnarsson på Wingrens frågor om denna teckning. Vid sin sida har han som alltid sin advokat Gunnar Falk.
(F, Wingren). G(Gunnarsson).

F: -Vi fann en tidning hemma hos dig på vilken det ritats en gravsten, en exakt kopia av en gravsten.
G: -Det har inte jag gjort. Brukar inte rita gravstenar.
F: -Nej, det behöver man inte vara någon större konstnär för att göra, så som den är gjord. I den gravstenen är inritat, om det ska vara någon blomma eller någon människa vill jag låta vara osagt… men överst på gravstenen står ett stort P.
G: -Jaså, det var… skulle det betyda Palme, då?
F: -Jag vet inte vad det skall betyda, jag frågar dig nu, här.
G: -Ja, jag har inte skrivit på gravstenen. Jag har en kompis som brukar rita gravstenar, nere i Emmaboda. Han säljer gravstenar.
F: -Har han varit i din lägenhet?
G: -Det har han aldrig varit, nej, så därför tycker jag det är konstigt.
F: -Det är gjort på en amerikansk tidning, också.
G: -Jaha, vilken då? Det vet jag inte ens.
F: -Nej. Du har inget minne av detta?
G: -Det kan ha varit L som har ritat något.
F: -Jaha.
G: -Jag vet inte.
F: -Vi har hittat pennan också som har ritat det här.
G: -Jaha, det hjälper inte mig. Jag kan inte komma ihåg vem det var som ritat den.
F: -Så det är inte du?
G: -Nej! Jag kan inte komma ihåg att jag har ritat någon gravsten.
F: -Jag frågar ännu en gång, det är inte du?
G: -Nej, nej, jag kan inte… absolut inte! Jag kan glömma vissa saker men jag tror inte jag har ritat några gravstenar.
F: -Nej. Men vad kan det vara om det inte är en gravsten, då?
G: -Jag vet inte. Jag vet inte eftersom jag inte vet … jag har inte ens tittat på det.
F: -Det är skrivet med en grön penna. Det kanske kan hjälpa dig på traven.
G: -En grön penna? Jag vet att jag har en grön penna, en tuschaktig.
F: -Ja, precis ja.
G: -Det är det enda jag vet. Och den ligger i min olympiaväska, tror jag. Men den kan ju ligga utanför … kan ligga vid telefonen där jag brukar sitta.
F: -Ja, men kan det vara riktigt att den har legat i ett av dina skåp?
G: -Ja. Kan vara någon kompis som har ritat den. Men det har jag ingen aning om. Jag har inte ens sett den, alltså. Och jag visste inte ens att det var en amerikansk tidning som det var ritat på… heller.
F: -Nehej.
G: -Det är du som säger det.
F: -Det är jag som gör det, ja.
G: -Ja… om den är där så kan jag ju inte förneka det.
F: -Nehej.
G: -Men jag har inte ritat något sånt. Inte ritat några gravstenar.

Victor Gunnarsson nekar alltså ihärdigt. Han har inte ens sett teckningen trots att den fanns på en tidning som ligger på golvet vid hans säng, som han troligen legat och läst.
Han tror att det kan ha varit hans förra fästmö LA som ritat den. Men hon hade gjort slut med Gunnarsson före mordet och inte under den tid som gått varit i hans lägenhet.
Detta är viktiga fakta som Palme-utredningen har tillgång till. Det gjordes ingen grafologisk undersökning av teckningen.
Börje Wingren:
”Victor Gunnarsson ljuger. Visst är det han själv som ritat gravstenen. Den teckningen kan säkert en psykolog få ut ganska mycket av. Fredsduvan som är död, det dåliga samvetet, ånger, tankar som han inte kan bli kvitt. Gunnarsson hade blivit trovärdigare och oskyldigare om han medgett att han skapat verket. Han som hörts som misstänkt för mordet på Sveriges statsminister, som säger sig vara oskyldig, som är skrämd av att inte bli kvitt misstankarna; han kan ha funderat över detta och kladdat ner teckningen, som man brukar klottra på ett papper när tankarna ger sig på flykt.
Men för en skyldig Victor Gunnarsson dyker inte ens tanken på en sådan förklaring upp. Definitivt inte erkänna. Det är bara att blåneka. Han har inte ritat den, han har inte ens sett den.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: